Mögel
– ett problem i våra byggnader?
Under dessa år har det varit ett ökat fokus på mögelsvamp i bostäder. Trots flera medicinska, biologiska och byggtekniska studier finns det fortfarande oklarheter kring hur mögelsvamp påverkar inomhusklimatet. Det saknas tydliga gränsvärden för när mögelsvamp är oacceptabel i bostäder. Detta gäller med undantag för personer som faktiskt är överkänsliga mot mögelsvamp. Det krävs omfattande specialistkunskap för att kunna bedöma dessa förhållanden och så länge det inte finns konsensus inom den medicinska expertisen är det ytterst svårt för "oss andra" att bedöma de hälsoaspekter som är involverade. Även bland rådgivarna råder det oenighet om hur byggnaden ska undersökas, samt vilka analysmetoder som är bäst att använda vid angrepp av mögelsvamp. Det är förståeligt att konsumenten har svårt att skilja mellan bluff och fakta.
Den här artikeln beskriver problemen kring mögel ur en biologisk och byggteknisk synvinkel. Det hänvisas även till stiftelsen BYG-ERFAs senaste erfarenhetsblad om mögel.
I det följande finns en recension av:
Vad är mögel?
Mögel kommer från naturen och finns överallt. Precis som växter och djur har även mögelsvampar (tillsammans med andra svamptyper) sin egen biologiska grupp. Mögelsvamp är primitiva svampar som inte kan bilda fruktkroppar.
Mögel på kontaktintryck | Mögel kommer från naturen |
Under gynnsamma förhållanden kommer mögelsvampssporer att gro, växa ut som hyfer (celltrådar) och därmed bilda ett mycel (vävnad av svampens celltrådar) som typiskt kan ses som svarta, vitaktiga, brunaktiga eller blågröna kolonier på byggnadsmaterial, livsmedel och liknande. I mycelet bildas miljontals nya sporer som sprids med vinden. Under vinterhalvåret, när naturen ligger i dvala, är koncentrationen av mögelsporer i utomhusluften mycket låg. Under våren vaknar naturen till liv och man kan återigen registrera mögelsporer i utomhusluften. Under sensommaren ses de högsta koncentrationerna av mögelsvampssporer, där det kan förekomma många tusen sporer per kubikmeter utomhusluft.
Varför uppstår mögel i byggnader? – Tillväxtvillkor
Mögelsporer förs in i bostäder med utomhusluften, och om de rätta förhållandena råder i bostaden kommer sporer att gro och en mögeltillväxt startas. En förutsättning för mögeltillväxt är närvaron av fukt. Fukt kan uppstå på många sätt. Typiskt beror fukt på dåliga boendevanor, kondens på grund av kylbryggor, läckande vatteninstallationer, otät klimatskärm, översvämning och vatten från brandsläckning. Slutligen kan naturligtvis kombinationer förekomma. När den relativa fuktigheten i bostaden under längre tid överstiger 75-85% kommer mögeltillväxt definitivt att uppstå. Även temperaturen spelar roll. De flesta mögelsvampar växer bäst vid temperaturer mellan 15-28 grader Celsius. Vissa typer kan växa vid låga temperaturer (5-10 grader Celsius) medan andra kan växa vid höga temperaturer (upp till 50 grader Celsius).
Mögeltillväxt på golvbalk efter vattenskada | Svart mögel på takfönster |
Var uppstår mögel i byggnaden?
Mögel kan uppstå överallt i byggnaden om de rätta förutsättningarna finns. Byggmaterial som består av organiska material såsom gipsskivor, tapeter, trä, fanér med mera är särskilt utsatta, men mögelsvamp kan även trivas på våt betong och murverk. Mögel som uppstår på grund av svarta pigmenterade mögelsvampar, ofta kallat jordslag, ses typiskt vid lägre temperaturer på exempelvis köldbryggor, fönsternischer, kallvattenrör med mera. Otillräcklig rengöring i hemmet kan dessutom skapa en grogrund för mögeltillväxt. Husdammet består av organiska material som mögelsvamparna kan leva av.
Är mögel skadligt för inomhusklimatet?
Mögel består av och innehåller komponenter som under vissa förutsättningar kan vara till besvär i inomhusklimatet. Dessutom kan mögel i aktiv tillväxt släppa ut flyktiga ämnen (VOC) till inomhusluften och släppa ut svampgifter (mykotoxiner) i materialet de växer på. Vissa mögelarter kan avge ämnen som ger en karakteristisk stickande och obehaglig unken lukt, känd från fuktiga sommarstugor, källare, kläder som hängs i fuktiga förhållanden m.m.
Om mögel uppstår i större utsträckning i hemmet under en längre tid kan det orsaka inomhusklimatfaror som slemhinnor i ögon, näsa och svalg. Symtom som trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter kan i vissa fall även hänföras till mögeltillväxt i hemmet. Dessa symtom kan dock också orsakas av andra tillstånd som t.ex astma, psykosociala tillstånd (dåliga arbetsförhållanden, mobbning, konflikter etc.)
Det är knappast troligt att varken mykotoxiner eller flyktiga organiska föreningar kommer att frigöras i så stora koncentrationer i ett hem att de kommer att kunna orsaka inomhusklimatproblem. Däremot är det känt att mögelsporer och fragment (partiklar) från mögel kan orsaka problem för personer som är överkänsliga (allergiska) mot mögel. Mögelsporer och hyfer innehåller både främmande proteiner och kolhydrater (glukaner) som kan vara allergiframkallande för överkänsliga personer. Det blir därför svårt eller omöjligt för dessa personer att vistas i bostäder med mögel. Om du vill veta mer om dessa tillstånd kan du ladda ner den danska hälsomyndighetens broschyr om mögel.
Hur ska man bete sig?
Vi bör inte acceptera tillväxt av mögel i bostaden utöver vad som är normalt. Om en hyresgäst misstänker att det kan finnas mögeltillväxt, bör man som hyresvärd alltid ta problemet på allvar. Börja med att undersöka om det finns ett problem som kräver åtgärd. Ofta handlar det om ett mindre problem som kan lösas med enkel rengöring. I andra fall kan det vara lämpligt att söka råd hos något av de rådgivningsföretag som har erfarenhet av att undersöka byggnader för mögelsvamp.
Se bostaden som en plats med både inomhus- och utomhuszoner. Mögel i en utomhuszon som till exempel ett vind eller en krypgrund är mindre allvarligt än om mögel finns i en inomhuszon som bostadens vardagsrum, där man tillbringar många timmar under dygnets 24 timmar.
Hur testar man mögel?
En utredning för mögelangrepp i byggnaden ska alltid vara destruktiv. Först då kan dolda förekomster av mögel avslöjas tillräckligt. Särskilt i fuktiga byggnader ska man vara försiktig i de dolda konstruktionsdelar där fukt har svårt att ta sig ut och därför ger grogrund för mögeltillväxt. Efter vattenskador ska extra noggrannhet iakttas för att få undersökta hålrum i mellanväggar, golv etc. Om torkningen försummas på sådana ställen kommer mögeltillväxt ofta att ske redan efter 1-2 veckor.
Det finns flera analytiska metoder för att upptäcka mögel. Ingen av metoderna kan direkt jämföras. Det är därför mycket viktigt att den som utför analyserna känner till både svagheter och styrkor med den valda metoden. Nedan följer korta exempel på metoder för att upptäcka mögel i hemmet. Det finns betydande prisskillnader mellan de nämnda analysmetoderna.
Mögel på yttervägg – Kylbro | ProClean testa |
Kontaktavtryck – är en liten plastskål med ett odlingsmedium (oftast tomatjuicegel, kallad V8) som kan tryckas på en yta, varvid mögeltillväxt, sporer mm. överfördes till odlingsmediet och fördes sedan hem för odling i laboratoriet i ca. 7 dagar. De resulterande mögelkolonierna kan sedan räknas och namnges
Följande kriterier används för att beskriva omfattningen av mögeltillväxt:
- Dålig tillväxt < 10 kolonier
- 10 < måttlig tillväxt < 50
- Massiv tillväxt > 50 kolonier
Luftanalyser – är analyser som samlas in direkt från luften med hjälp av speciell uppsamlingsutrustning (spaltprovtagare) eller på agarplattor med odlingsmedium. Luftanalyserna kan ge granskaren en bild av i vilken utsträckning inomhusluften är förorenad av mögel och i förekommande fall om dessa kommer från bostaden eller tillförs från uteluften (naturen).
Materialprover – inklusive tejptryck – är en analysmetod där man tar t.ex. tapetprover eller tejptryck från ytan och sedan under mikroskop se vad och hur mycket mögelväxt som finns på den undersökta ytan.
Följande metoder är alla så kallade snabba metoder, som utförs genom att svabba ytan med en bomullspinne och efterföljande kemisk analys:
Mycometer – analyserar ett enzym som är karakteristiskt för mögel. Fungerar med 3 kategorier, A: < 25, B: > 25 och < 450 och C: > 450.
ATP – analyser för det kemiska ämnet adenosintrifosfat, som finns i alla levande celler. ATP-siffror under 100-200 (ej slutgiltigt fastställda) kommer vanligtvis att godkännas.
ProClean – är ett proteintest som inte kräver något instrument, men ger en tydlig violett färgreaktion om proteiner finns.
Sanering efter mögelangrepp
Det är viktigt att orsaken till mögeltillväxten hittas och avlägsnas. Vid behov måste ordentlig torkning tillämpas. Ofta är det klokt att kontakta ett professionellt torkföretag som har både erfarenhet och rätt utrustning för uppgiften i fråga. När en mögelrenovering ska påbörjas är det viktigt att avsätta nödvändig tid för både planering av uppdragets gång och för att informera alla inblandade. Efter detta kan renoveringen genomföras i lugn och ro med hänsyn till kvalitetskontroll och säkerhet kring utförandet.
Val av metod
Innan man påbörjar en mögelsanering måste man ta ställning till om de mögelangripna materialen ska kasseras eller om de kan rengöras och återanvändas. Detta beror vanligtvis på en ekonomisk bedömning.
Som utgångspunkt ska mögelväxten tas bort och inte bara dödas eller torkas ut. De döda mögelsporerna och partiklarna från mögelsvamparna kommer att innehålla främmande proteiner och kolhydrater som kommer att vara allergiframkallande för överkänsliga personer.
Avhjälpande metoder
Både mekaniska och kemiska metoder kan användas för att åtgärda mögelangrepp, och ofta utförs de i kombination. Den valda metoden kommer alltid att bero på den specifika skadan, byggnadsförhållandena, byggmaterial etc. Mekaniska metoder inkluderar tekniker som slipning, hyvling, fräsning, ångrengöring (torr ånga), högtryckstvätt med varmvatten, avisning etc. . För större uppgifter är det lämpligt att testa den valda metoden på en liten yta för att undvika dyra ombehandlingar.
Avisning av takbjälkar | ProtoxBiox Behandling av |
Desinfektion neutraliserar och tar bort mögeltillväxt. För desinfektion används ProtoxHysan och eller ProtoxBiox. Inget av de 2 nämnda medlen lämnar kemikalierester som i efterhand kan ha någon negativ inverkan på inomhusklimatet.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra en förebyggande åtgärd efter en desinfektion för att förhindra att mögeltillväxt återkommer. Det kommer vanligtvis att vara på en köldbrygga, fuktig grund, undertak av träfaner, etc. I dessa fall används medlet Protox mögel som innehåller fungicid. En avgasningsstudie, gjord av Eurofins Miljø A/S, visar att ingen avgasning från produkten kan påvisas.
Hur används ProtoxHysan, ProtoxBiox och Protoxskimmel?
Se tekniskt datablad och produktbeskrivningarna för de enskilda produkterna:
- ProtoxHysan – Produktbeskrivning, tillämpning och inomhusklimatrapport.
- ProtoxBiox – Produktbeskrivning, användning och BST-rapport.
- Protox mögel – Produktbeskrivning, tillämpning och inomhusklimatrapport.
Hur förhindrar man mögel?
- Kontrollera huset/lägenheten för inträngande fukt och se till att reparera alla fuktskador - kontrollera hängrännor, avlopp, brunnar, fönster, dörrar, takbeläggning, skorännor m.m.
- Torka inte kläder i hemmet – inte ens i badrummet, häng fuktiga handdukar ute på klädstrecket efter badet.
- Använd fläkten vid matlagning, kontrollera att utsugningen fungerar som den ska.
- Ventilera ofta men kort för att undvika kylning av ytor.
- Skruva upp värmen.
- Om det är imma på tvåglasfönstren är det ett tecken på för hög luftfuktighet i inomhusluften. Skaffa någon en hygrometer och kontrollera att luftfuktigheten aldrig överstiger 60% relativ luftfuktighet.