Brunt mögel, vitt mögel och grått mögel
Avser olika former av nedbrytning som orsakas av vednedbrytande svampar. De 3 huvudkomponenterna i trä är cellulosa, lignin och hemicellulosa. Cellulosa, som består av långa tvinnade fibrer, har till uppgift att skapa brotthållfasthet i trä. Ungefär på samma sätt som betong får draghållfasthet genom att man bäddar in ett järnnät (riven mesh). När den vednedbrytande svampen bryter ner cellulosafibrerna försvinner brotthållfastheten och denna nedbrytning kallas för brunmögel. Vid brunmögel blir träet brunt och spricker upp i block längs och tvärs fiberriktningen (fiberriktningen). Hussvamp, gul röta, vit röta, korksvamp och fläktsvamp är exempel på svampar som bildar brunmögel.
Lignin är å andra sidan träets "fyllnadsmedel" - som cementen i en betongform. Om den trænedbrytande svampen bryter ner ligninet i träet kommer cellulosatrådarna att lämnas kvar som distinkta trådar. Denna nedbrytning kallas vitmögel. Vid vitmögel är träet trådigt och mjukt och spricker inte. Barrträ ändrar inte färg, mörkare lövträ blir blekta. Bland vitmögelsvamparna finns barksvampar och eldsvampar.
Vid gråmögel (ytlig röta) blir träet grått och tappar i vikt, men behåller sin form. Vått trä kan tryckas ihop, men återfår sin form när trycket släpper. Små spruckna block bildas när träet torkar ut. Gråmögel orsakas av speciella svampar som bildar tunnlar inuti träets cellväggar när de bryts ned.
Svampar i en överblick
