Mögelsvamp
- ett problem i svenska byggnader?

Under senare år har ett ökat fokus på mögelsvamp i bostaden uppstått. Trots flera medicinska, biologiska och byggtekniska undersökningar finns det fortfarande frågor kring hur mögelsvamp inverkar på inomhusklimatet. Det saknas tydliga gränsvärden för när mögelsvamp är oacceptabel i bostaden. Här bortses dock från människor som faktiskt är överkänsliga mot mögelsvamp. För att fastställa tydliga gränsvärden krävs det att specialistläkare värderar och bedömer dessa förhållanden och så länge det råder oenighet bland läkarkårens experter, är det ytterst svårt för "oss andra" att värdera hälsoaspekterna. Bland rådgivarna råder det likaså oenighet om hur byggnaden ska undersökas samt vilka analysmetoder som är bäst att använda vid angrepp av mögelsvamp. Det är förståeligt att användaren har svårt att förhålla sig till vad som är bluff eller fakta.

Denna artikel beskriver problemen omkring mögelsvamp från en biologisk och byggteknisk vinkel. 

I den kommande texten finns en genomgång av:

Vad är mögelsvamp?

Mögelsvamp härstammar från naturen och finns överallt. Liksom växterna och djuren har även mögelsvampar (tillsammans med andra svamptyper) sin egen biologiska grupp. Mögelsvamp är primitiva svampar som inte kan bilda fruktkroppar.

	SMögelsvamp på kontaktavtryck		Mögelsvamp härstammar från naturen

Under gynnsamma förhållanden kommer mögelsporerna spira, växa ut som hyfer (celltråd) och därmed bilda ett mycel (väv av svampens celltrådar) som man kan se som svarta, vitaktiga, brunaktiga eller blågröna kolonier på byggnadsmaterialet, matvaror och liknande. I mycelet bildas miljoner nya sporer som sprids med vinden. Under vinterhalvåret när naturen ligger i vintersömn, är koncentrationen av mögelsporer i utomhusluften mycket låg. Under våren vaknar naturen från vintersömnen och man kan återigen registrera skimmelsporer i uteluften. Under sensommaren ses de högsta koncentrationerna av mögelsporer, då det kan förekomma många tusen sporer/m3 utomhusluft.

Varför förekommer mögelsvamp i byggnader? - Tillväxtförhållanden.

Mögelsporerna kommer in i bostäderna med utomhusluften och om de rätta tillväxtförhållandena finns i bostaden kommer sporerna spira varmed en mögeltillväxt har börjat. En förutsättning för mögeltillväxt är att det finns fukt. Fukt kan uppstå på många sätt. Vanligtvis uppstår fukt genom dåliga bostadsvanor och kondens till följd av kallras, läckande vatteninstallationer, otät klimatskärm, översvämning och brandsläckningsvatten. Kombinationer kan naturligtvis förekomma. När den relativa fuktigheten i bostaden överstiger 75-85% under en längre tid kommer det garanterat uppstå mögeltillväxt. Även temperaturen har betydelse. De flesta mögelsvampar växer bäst vid 15-28 grader Celsius. Några sorter kan växa vid låga temperaturer (5-10 grader Celsius) medan andra kan växa vid höga temperaturer (50 grader Celsius).

	Mögeltillväxt på våningsbjälke efter vattenskada		Svartmögel på takfönster

Var förekommer mögelsvamp i byggnaden?

Mögeltillväxt kan förekomma överallt i byggnaden om de rätta förutsättningarna finns där. Byggmaterial bestående av organiska material såsom gipsskivor, tapet, trä, faner m.m. är särskilt utsatta, men mögelsvamp kan även trivas på blöt betong och murverk. Mögelfläckar som kommer av svartpigmenterad mögelsvamp syns generellt vid lägre temperaturer på ställen med kallras, till exempel fönsterkarmar, kallvattenrör m.m. Bristfällig rengöring i hemmet kan dessutom ge grogrund för mögeltillväxt. Husdammet består av organiska material som mögelsvamparna kan leva av.

Är mögelsvamp skadlig för inomhusklimatet?

Mögelsvamp består av och innehåller komponenter som under vissa förhållanden kan vara störande i inomhusklimatet. Därtill kan mögelsvamp i aktiv tillväxt utsöndra flyktiga ämnen (VOC'er) till inomhusluften och utsöndra svampgift (mykotoxiner) till det material de växer på. Vissa mögelsvamparter kan utsöndra ämnen som ger en karakteristisk stickande och obehaglig mögellukt som ofta finns i fuktiga sommarstugor, källare, undangömda kläder, vid fuktiga förhållanden osv.

Om mögelsvamp uppträder i större omfattning i bostaden under längre tid kan de ge besvär i inomhusklimatet som till exempel slemhinneirritationer i ögon, näsa och svalg. Symptom som trötthet, huvudvärk och koncentrationsbesvär kan i vissa fall också hänföras till mögelsvamptillväxt i bostaden. Dessa symptom kan dock även komma av andra förhållanden som till exempel astma, psykosociala förhållanden (dåliga arbetsförhållanden, mobbing, konflikter m.m.)

Det är knappast sannolikt att vare sig mykotoxiner eller VOC'er kan utsöndras i så stora koncentrationer i en bostad att de kan förorsaka inomhusklimatproblem. Däremot vet man att mögelsvampsporer och fragment (partiklar) från mögelsvamp kan irritera människor som är överkänsliga (allergiska) mot mögelsvamp. Mögelsporer och hyfer innehåller både främmande proteiner och kolhydrater (glukaner) som kan vara allergiframkallande hos överkänsliga människor. Det är därför svårt eller omöjligt för dessa människor att befinna sig i bostäder med mögelsvamp. Om du vill veta mera om dessa förhållanden kan du läsa Folkhälsomyndighetens stycke om mögelsvamp.

Vad ska man göra?

Man ska inte acceptera onormal tillväxt av mögelsvamp i bostaden. Har en hyresgäst misstanke om att det kan finnas mögeltillväxt bör man som hyresvärd alltid ta problemet på allvar. Börja med att undersöka om det finns ett problem som kräver en åtgärd. Ofta handlar det om ett mindre problem som kan lösas genom en simpel rengöring. I andra fall kan det vara lämpligt att söka råd hos en rådgivningsfirma som har erfarenhet av att undersöka byggnader med mögelsvamp.

Se bostaden som en plats med både inomhus- och utomhuszoner. Mögelsvamp i en utomhuszon som till exempel en vind eller en krypgrund betyder mindre än om mögelsvamp finns i en inomhuszon som bostadens vardagsrum, där man ofta tillbringar många timmar under dygnet.

Hur undersöker man om det finns mögelsvamp?

En undersökning av mögelsvampangrepp i byggnaden bör alltid vara destruktiv. Det är det enda sättet att avslöja dolda förekomster av mögelsvamp. I fuktiga byggnader ska man framförallt undersöka noggrant i de dolda konstruktionsdelar där fukt har svårt att försvinna och därför ger grogrund för mögeltillväxt. Efter vattenskador ska man vara extra noggrann med att undersöka kaviteter i mellanväggar, golv m.m. Glöms uttorkningen av sådana ställen bort kommer det ofta uppstå mögelsvamptillväxt inom 1-2 veckor.

Det finns åtskilliga analysmetoder för påvisning av mögelsvamp. Ingen av metoderna kan direkt jämföras. Det är därför mycket viktigt att den som utför analyserna både känner till den valda metodens svagheter och styrkor. I följande avsnitt ges exempel på metoder för påvisning av mögelsvamp i bostaden. Det rör sig om väsentliga prisskillnader mellan de berörda analysmetoderna.

	Mögelsvamp på yttervägg - Kallras		ProClean test - Violett färg indikerar mögelsvamp

Kontaktavtryck - är en liten plastskål med ett odlingsmedel (i regel tomatjuicegel, kallas V8) som kan tryckas på en mögeldrabbad yta varmed mögeltillväxt, sporer m.m. överförs till odlingsmedlet och därefter tas med för odling på laboratoriet i cirka 7 dagar. De mögelsvampkolonier som framkommer kan därefter räknas och namnges.

Följande kriterier används för att beskriva omfattningen av mögeltillväxten:

Luftanalyser - är analyser som samlas in direkt från luften med hjälp av särskild insamlingsutrustning (slit-provtagare) eller på agarplattor med odlingsmedel.
Luftanalyserna kan ge undersökaren en uppfattning av i hur hög grad inomhusluften är förorenad av mögelsvamp och i så fall om dessa härstammar från bostaden eller har tillförts från utomhusluften (naturen).

Materialprov – här under tejp-avtryck - är en analysmetod där man t.ex. tar tapetprov eller tejpavtryck från ytan och därefter under ett mikroskop kan se vad och hur mycket mögelsvamptillväxt som sitter på den undersökta ytan.

Följande metoder är alla så kallade snabbmetoder som utförs genom en svabbring av ytan med en svabb och därefter en kemisk analys:

Mykometer - analyserar på ett enzym som är karakteristisk för mögelsvamp. Opererar med 3 kategorier, A: < 25, B: > 25 och < 450 och C: > 450.

ATP - analyserar det kemiska ämnet adenosintrifosfat som finns i alla levande celler. ATP-tal under 100-200 (inte slutligen fastställd) blir vanligen godkänd.

ProClean - är ett proteintest som inte kräver något instrument, men ger en tydlig violett färgreaktion om det finns proteiner närvarande.

Restaurering efter angrepp av mögelsvamp

Det är viktigt att orsaken till mögeltillväxten hittas och avlägsnas. Om nödvändigt ska det sättas in en avfuktare. Det är ofta klokt att ta hjälp av en professionell avfuktningsfirma som har både erfarenhet samt den korrekta utrustningen för uppdraget. När en mögelsvamprenovering ska påbörjas är det viktigt att avsätta den nödvändiga tiden till både planering av uppdragets förlopp och till information till alla inblandade. Därefter kan renoveringen genomföras i lugn och ro med hänsyn till kvalitetskontroll och säkerhet kring genomförandet av uppdraget.

Val av metod

Innan igångsättning av en mögelsvamprestaurering ska det beslutas om de mögelsvampangripna materialen ska kasseras eller om de kan rengöras och återanvändas. Det beror normalt på en ekonomisk värdering.

Som utgångspunkt ska mögelsvamptillväxten tas bort och inte endast dödas eller uttorkas. De döda mögelsporer och partiklar från mögelsvamparna innehåller främmande proteiner och kolhydrater som är allergiframkallande för överkänsliga personer.

Restaureringsmetoder

Vid restaurering av mögelsvampangrepp kan det användas både manuella och kemiska metoder och ofta utförs de i kombination med varandra. Den valda metoden beror alltid på den konkreta skadan, byggnadsförhållanden, byggmaterial osv. Manuella metoder omfattar tekniker som slipning, hyvling, fräsning, ångrengöring (torrånga), högtrycksrengöring med hett vatten, isrengöring m.f. Vid större uppdrag är det lämpligt att den valda metoden provas på en liten areal för att undvika kostsamma återbehandlingar.

	Isrengöring av taksparre		ProtoxBiox behandling av mögelsvamp på betonggolv

Vid en desinfektion oskadliggörs samt avlägsnas mögeltillväxten. Till desinfektionen används Hysan och/eller Biox. Inget av de två omtalade medlen kvarlämnar kemiska rester som kan ha någon negativ inverkan på inomhusklimatet.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att efter en desinfektion utföra en förebyggande åtgärd för att undvika att mögeltillväxten återkommer. Det är vanligt förekommande vid ett kallras, fuktigt fundament, undertak av träfaner m.m. I dessa fall används medlet ProtoxMögel som innehåller fungicid. En ångundersökning, utförd av Eurofins Miljø A/S, har hittills enbart genererat nöjda kunder.

Hur används ProtoxHysan, ProtoxBiox och ProtoxMögel?

Läs de tekniska produktbladen och produktbeskrivningarna för de enskilda produkterna:

Hur förebygger man mögelsvamp?