Mätmetoder för mögelsvamp i bostäder
- jämförelse av olika analysmetoder

Artikeln är ett försök att samla trådarna och göra en jämförelse på ett urval av de mest använda mätmetodernas fördelar och nackdelar. Dessutom beskrivs en ny metod baserad på DNA-analys. För att förstå vad de olika begreppen som växt, inaktiv växt, sporförekomst m.m. betyder och vilka konsekvenser de har för valet av analysmetod, har dessa begrepp definierats.

Protox utför inte själv dessa analyser, men vi förmedlar gärna kontakt till rådgivare som innehar den nödvändiga expertisen och laboratoriefaciliteter.

I det följande finns en genomgång av:

När ett mögelangrepp uppstår i en byggnad kan det vara synligt eller osynligt. Om mögelsvampen växer i en dold konstruktion, bakom paneler, takskivor o.s.v. kan man inte direkt se den, men de sporer och döda hyfer (celltrådar) som den kan avlagra och skicka ut i inomhusluften kan, beroende på hur tät konstruktionen är, tränga in i rum och lägga sig som ”spordamm” på horisontella och vertikala ytor. Spordammet kan därför vara en indirekt indikator på att det finns ett dolt mögelsvampangrepp i byggnaden.

För att avslöja om det finns ett dolt mögelsvampangrepp i byggnaden, är det därför viktigt att välja en mätmetod som kan avslöja spordammet på ytorna. Om man i stället väljer en metod som inte är lämplig för ändamålet, då riskerar man faktiskt att förbise ett allvarligt mögelsvampangrepp. Med andra ord kan man få ett negativt svar (så kallad falskt negativ) trots att det faktiskt finns ett angrepp i byggnaden som sprider sporer ut i inomhusluften. I stort sett alla metoder kan ge falskt negativt svar i sökandet efter dolda angrepp, om det dolda angreppet inte skickar sporer ut i inomhusluften.

Omvänt kan en metod ibland mäta mer än man faktiskt önskar - den är alltså inte preciserad. Detta kan därför ge ett falskt positivt svar, med risk för att man påbörjar en onödig och kostsam mögelrenovering.

Det ställer därför krav på rådgivarens kunskap om mätmetodernas starka och svaga sidor för att undvika feltolkning av analysresultaten. Tyvärr finns många exempel på regelrätta feltolkningar med stora omkostnader på grund av onödiga renoveringstilltag. Ännu värre är naturligtvis de situationer där man i missförstådd tillit till mätmetodens förträfflighet, förbiser allvarliga mögelangrepp som därför inte blir omhändertagna.

Förundersökning eller kontroll

Om man är medveten om dessa felkällor, som nästan alla metoder har i större eller mindre utsträckning, kan man förhålla sig till dem och minimera risken för felslut.

Så även om de olika metoderna utöver positiva sidor även har negativa sidor betyder det inte nödvändigtvis att de inte kan göra nytta. I samband med kvalitetskontroll efter en renovering, kan behovet vara att endast få en kontroll gjord på om mögeltillväxten har avlägsnats tillfredsställande. I situationer där byggnaden ska förundersökas för förekomst av mögelsvampar eller där invånare har upplevt inomhusklimatstörningar, kan det vara nödvändigt med en mer djupgående undersökning där man har användning av att både bestämma mängd och sätta namn på mögelsvamparna. Om mögelsvampangreppet är synligt och man för övrigt inte behöver veta vad de heter, är dyra analyser ofta överflödiga.

För en optimal mögelsvampundersökning kan man inte nöja sig med enbart en metod, istället rekommenderas en kombination av flera metoder för att kompensera för de enskilda metodernas felkällor. I praktiken sker detta inte alltid på grund av ekonomiska skäl, vilket ofta resulterar i felaktiga slutsatser och konflikter mellan rådgivare på grund av olika tolkningar av samma sak.

Exempel på analysmetoder

I följande avsnitt ges några exempel på vanligt förekommande metoder inklusive dess fördelar och nackdelar samt möjligheter för feltolkningar. Utöver de nämnda exemplen bör det uppmärksammas att det finns åtskilliga andra metoder som också används för mögelundersökningar.

Kontaktavtryck

Kontaktavtryck är en 6 cm stor plastskål med ett odlingsmedium bestående av typiskt V8-agar (fruktjuice) eller maltagar som exponerar större delen av de byggnadsrelaterade mögelsvamparna. Det fungerar som ett slags stämpelkudde som trycks på ytan. Levnadsdugliga celltrådar (hyfer) eller odlingsbara sporer som sitter på ytan och överförs till kontaktavtrycket kan efter ungefär en vecka växa fram på kontaktavtrycket som små kolonier. Därefter kan de framväxande arterna/släkten identifieras i mikroskopet och mängden värderas. Beroende på mängden indelas de i klasser:

Ringa växt < 10 kolonier (vanlig bakgrundsnivå i ej mögelangripen bostad), moderat växt 10 -50 kolonier, (över bakgrundsnivå kan bero på dålig hygien och/eller växt av mögel i bostaden), massiv växt > 50 kolonier (oacceptabel hög förekomst av mögelsvamp i bostaden).

Kontaktavtryck		Kontaktavtryck - med mögelsvampkolonier

Metoden berättar om det är tillväxt på avtrycksplattan och den skiljer inte mellan mögelväxt eller spordamm på ytan provet har tagits från. Ett problem med metoden är att den endast kan påvisa levnadsdugligt mögel. Till exempel kan man ibland uppleva att användningen av kontaktavtryck på ett synligt mögelangripet fanerundertak inte alls visar någon tillväxt på kontaktavtrycket. Det beror på att mögelsvampen har slocknat eller är i ide och därför inte vill växa på kontaktavtrycket. Kontaktavtrycket visar därför i detta fall falskt negativ. Kontaktavtrycket kan med tur användas till att indirekt påvisa dolda angrepp såvida dessa över tid har spridit sig och avsatt sporer ut i de angränsande rummen.

Fördelar

Nackdelar

Materialprov/tejpavtryck

Med hjälp av ett materialprov (tapet, puts, trä med mera) eller ett tejpprov taget direkt på byggmaterialet kan man i mikroskopet direkt se förekomst av sporer, hyfer. Det gäller både döda och levande mögelsvampar. Metoden kan användas både vid förundersökning och vid kontroll.

Tejpavtryck på golvsockel		Tejpavtryck mikroskoperas

Fördelar

Nackdelar

Luftanalyser/air-sampler

Med luftanalyser undersöks luftens innehåll av odlingsdugliga mögelsvampar. Det kan göras på det enkla sättet med en odlingsskål som ställs i rummet. Efter 20 minuter kommer sporer i luften över skålen att ha sjunkit ner på odlingsmediet och efter 4-7 dagar kommer mögelkolonier växa fram i skålen. Kolonierna kan därefter räknas och namnges. Metoden kallas semi-kvantitativ, då den inte anger ett exakt innehåll av sporer i luften. En mera exakt (kvantitativ) angivning av sporer/m3 luft kan fås genom användning av olika luftuppsamlingsutrustningar där luftmängden är känd. Gemensamt för metoderna är att de kan ge en indikation på dolda mögelangrepp genom att jämföra inomhusluftens och utomhusluftens innehåll av mögelsvamp. Metoderna är förknippade med viss osäkerhet, eftersom flera förhållanden påverkar resultaten. Resultatet kan till exempel påverkas av aktivitetsnivån i rummet före uppsamling genom okontrollerbara luftströmmar. Hög aktivitet kommer göra att avlagrade sporer virvlar upp från mattor, golv, ytor m.m. medan låg aktivitet kan ge falskt negativa resultat. Ett annat förhållande är att luftens innehåll av mögelsvamp varierar mycket över korta tidsintervall. Slutligen är vissa luftuppsamlare selektiva – det vill säga vissa typer av mögelsvamp blir överrepresenterade i mätningarna. Luftanalyser är alltid ögonblicksbilder.

MicroBio MB1 - luftuppsamlare		Bio-Pump AOC luftuppsamlare

Fördelar

Nackdelar

Mykometer

- testar för ett svampspecifikt enzym. Ytan svabbas med en svabb och svabben analyseras därefter för förekomst av enzymet. Beroende på mängden enzym kategoriseras resultatet av mätningen som:

Kategori A: mykometertal < 25 – nivån inte över vanlig bakgrundsnivå
Kategori B: mykometertal 25-450 – nivån över bakgrundsnivå. Kan vara gammalt angrepp, mycket spordamm med mera.
Kategori C: mykometertal > 450 – nivån av mögelsvamp visar mögelväxt på ytan över bakgrundsnivå.

Mykometertest

Analysens pålitlighet beror på om enzymmängden direkt avspeglar mängden mögelsvamp. I gamla uttorkade mögelsvampangrepp kan enzyminnehållet vara lågt trots skimmeltillväxtens storlek. I dessa fall kan det således finnas risk för negativa mätningar (falskt negativ) även om det faktiskt föreligger mögelsvamp. Analysen är inte särskilt känslig för sporer och kan därför ge falska negativa svar vid test på ytor med avlagrade mögelsporer från dolda angrepp. Kemisk behandling kan påverka mätningen. Mykometer-testen är specifik för svamp- men inte för mögelsvamp. Det betyder att om det är röt- eller svampangrepp på träverk, kommer dessa ge fullt utslag (kat. C) även om det inte är mögelsvampangrepp. Det vill säga falskt positiv med risk för att det påbörjas onödig renovering.

Fördelar

Nackdelar

ProClean

- testar för proteiner. Ytan svabbas med en svabb och svabben analyseras därefter för förekomst av proteinet. Om det finns protein på svabben uppträder en violett färgreaktion. Föreligger inget protein uppträder en klar grön färgreaktion. Testet är mycket använt för livsmedelskontroll. Testet är inte specifik för mögelsvamp och kommer ge utslag på bakterietillväxt, algtillväxt och annat proteinhaltigt material. Det ska därför användas med omtanke eftersom det kan ge falskt positiva resultat. Det är bäst lämpat som ett vägledande test och som före- och eftertest för rengöringskontroll på konstaterad mögeltillväxt.

ProCLean test med violett färgreaktion och ljusgröna utan reaktion.

Fördelar

Nackdelar

DNA test

- är en förhållandevis ny testmetod baserad på en analys av mögelsvampens DNA- profil (arvsmassa).

Genom att jämföra analysresultatet med en stor databas innehållande DNA- profiler från olika mögelsvampar kan man utföra en arts-/släktsbestämmelse.

Vi har ännu inte fått några erfarenheter med testet och upplysningarna är uteslutande baserad på information från HouseTest, som är leverantörer av metoden i Danmark. Själva metoden härstammar ursprungligen från ett amerikanskt patent, där det endast var möjligt att identifiera ett mycket begränsat antal arter. Firman HouseTest har i Danmark gjort ett grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete, och metoden kan idag identifiera en lång rad arter och familjer. Metoden är mycket känslig eftersom den teoretiskt kan registrera varje enskild svampcell och inte är beroende av om mögelsvampen är levande eller död. Eftersom den också kan mäta döda fragment av mögelsvampen som eventuellt är avlagrad på ytor, är den mera känslig än de andra beskrivna metoderna.

Fördelar

Nackdelar

Några definitioner

Aktiv mögeltillväxt på en yta betyder att mögelsvampen har etablerat sig på ytan, är levande och växer med trådbildning (hyfer/mycel) och i de flesta fall även är sporproducerande. Det är därför möjligt att mäta sporer, enzymer och proteiner.

Inaktiv mögeltillväxt är antingen en slocknad mögelväxt, alternativt en mögelsvamp i ide. Det kan i detta vara ett problem att mäta sporer, eftersom de inte nödvändigtvis är odlingsbara på ett odlingsmedium. På liknande sätt kan både enzymer och proteiner ha försvunnit. OBS – en död mögelsvamp kan vara lika besvärande i inomhusklimatet som en levande mögelsvamp.

Mögelsporer på yta – sporerna avsätts på horisontella och vertikala ytor. De kan härstamma från både utomhusluften och från ett mögelsvampangrepp någonstans i byggnaden.

Svamp eller mögelsvamp – Svamp är en gemensam beteckning för alla svampgrupper. Mögelsvampar är en grupp som hör in under svampar.

Specifikt – betyder det att desto mera specifik en metod är desto mera kommer den exakt visa vilken art/släkt av mögelsvamp som föreligger.

Falskt negativ – om den använda metoden inget visar (negativ) och det ändå finns ett mögelangrepp. Konsekvens – angrepp förbises och nödvändig renovering uteblir.

Falskt positiv – om den använda metoden visar ett resultat (positiv) på något annat än mögelsvamp. Konsekvens – det utförs onödig och kostsam renovering.